resmarie

 

 

Nästan framme i Phuket flög vi över Phangna bukten och jag kunde inte motstå att fotografera. Tyvärr är det fel årstid för båtutflykter, det är mycket vind och vattnen är oroliga, så det blir inga ö-besök denna gång.

Fantastiskt skönt att komma tillbaka till Phuket och all vardagslyx som finns här.

 

 

Precis när vi kom iland började regnet och det forsade ner. Carin och jag satt inne i pick-upen men George satt på flaket med guiderna. Vägen var nästan ofarbar, brant och eländig med stora fåror efter regn. Utan fyrhjulsdriven bil hade vi aldrig kommit fram.

Det var härligt att komma tillbaka till civilisationen i Chiang Dao Nest, dusch och hårtvätt fick oss till nya människor. Kläderna i resväskan var fuktiga och stank av flodvatten och lera. God mat och en riktig säng var inte heller illa.

 

 

Vi fick lunch här och utsikten över floden var fantastisk. Dock försvann människorna och vi lämnades ensamma med djuren. Den lilla kattungen var full med skabb och hade bara enstaka hårstrån, jag kunde inte låta bli att ge den av tonfisken som vi tyckte smaka jäst. Sedan kom fler katter och sedan kom några hundar som såg förfärliga ut. De ville gärna ha resterna av vår mat.

Så småningom kom flickan som såg ut att vara runt tjugo år tillbaka och samlade ihop våra fat. Utan att dölja något gick hon någon enstaka meter bort, samlade ihop det hon kunde använda sedan och lade i kylen (kyld med isbitar) och gav resterna till en liten flicka. Den lilla flickan lämnades sedan ensam att äta upp våra rester och därefter tog hundarna för sig från hennes tallrik efter några morranden.

Vi tyckte det var ren misär och väldigt otrevligt. Samtidigt var det ju bra att vi kom dit så att de fick några pengar överhuvudtaget. Vi köpte tre läsk och betalade för fyra, inga pengar för oss överhuvudtaget men kanske för dem. Pratade med Poh på Chiang Dao Nest om detta och hon sa att Lisu bara tog hand om barnen innan de kunde gå, sedan får de klara sig själva. Stämmer inte alls med min guidebok som säger att Lisu är mycket sociala. Vi såg inga tecken alls på det, inte ens när den lilla flickan fick Carins kakor log hon.

Det var oerhört skönt att ta sig från detta ställe och sätta sig på flotten igen.

 

 

Det blev ca 30 min vandring i djungeln och jag tror det var väldigt bra att den inte var längre även om det var skönt att röra sig efter allt stillasittande på flotten.

 

 

Vi hade följe med tre flottar ungdomar som lockade våra bambufarbröder till vattenkrig. Det blev ett väldigt bankande och skvättande. Vi var glada att vi hade små sitsar att sitta på till skillnad från övriga flottar där passagerarna satt direkt på flotten. Så blöta de måste blivit direkt…  Det var väldigt grönt runtomkring oss och för George blev det ett välkommet avbrott då han fick hjälpa till att staka flotten.

 

 

Den som hade räknat på den ursprungliga bron i detta lilla samhälle hade räknat alldeles fel eller så hade det hänt något annat. Vi bodde i en egen sovsal, Carin var inte helt nöjd med standarden och det är inte utan att hon kan ha rätt. Guiderna lagade god kvällsmat till oss med mat medhavd från Chiang Dao Nest och Carin och George red elefant.

Ingick egen hund i paketet som vaktade oss under natten och noga kontrollerade om några smulor föll från vårt bord.

På kvällen kom sex små flickor och ville sälja hantverk till oss. De kom inte från samma familj men hade läst engelska i skolan. Var det något vi ville köpa? Ja, vad gör man, det går ju inte att köpa från en? Naturligtvis köpte vi en sak av varje och blev således av med 700 THB, ca 150 kr, ett säkerligen välkommet tillskott till förhoppningsvis nya kläder eller liknande.

Människorna i byn verkade glada och frimodiga. Man vet inte varifrån Karen folket kommer men de vill gärna leva i samklang med naturen, många har blivit kristna. Det kom en tolk på kvällen och han presenterade sig mycket riktigt som kristen. Det fanns grisar, kor och vattenbufflar lite överallt och vi somnade strax efter åtta eftersom det var kolmörkt och vaknade när två ettriga tuppar började gala i olika tonart. Strax följde byns övriga tuppar efter.

 

 

Toaletterna såg ut ungefär som på bilden fast på de flesta fanns det vanliga höga toaletter, dock inte särskilt rena.

När vi först såg bambuflottarna blev vi lite matta. Vi visste då inte att vi skulle tillbringa ca 8 timmar totalt på dessa flottar. Man blev blöt om fötterna och ibland även om andra delar. Allt dricksvatten hade vi med oss men det gick att köpa läsk för ca 40 THB, dvs ca 10 kr, på de flesta ställen för den som ville.

Allt görs i floden. Fiske, kossornas och vattenbufflarnas toalettbesök, hårtvätt mm. Jag är så glad att vi inte behövde använda någon av broarna på bilderna.

Landskapet var till en början uppodlat. Första dagen startade vi i Muang Kong och åkte till PatekaoLam. Bambuflottarna var ganska tåliga och floden relativt lugn men på vissa ställen fick vi gå av och gå medan guiden och bambumannen tog flotten genom hinderna.

 

 

Ett kort stopp för fotografering.

 

 

Vi åkte på pick-up-flaket på vindlande vägar över bergskedjan från Chiang Dao bort mot Muang Kong där raftingen började.

Vi bokade en tvådagars trekking på Mae Tang River genom Chiang Dao Nest hemifrån. De tillhandahöll transporter, chaufförer, guide, bambuflotteexpert, sovsäckar mm och allt var väl organiserat. Texter efter varje bildserie, bilder Thailand juli 2013.

Det var en annorlunda tur som gav mycket att fundera över. Bergsfolken i norra Thailand består av olika minoriteter, vi bodde över hos Karen som har invandrat sedan 1700-talet, ursprung okänt. Vi träffade även på andra bergsfolk, många har kommit från Kina och Burma under 1900-talet pga svårigheter i sina hemländer. Bergsfolken lever fattigt och enkelt.

Vår tur innehöll mer rafting än vad vi trodde, samtidigt var vi glada att slippa alltför mycket vandring i djungeln. Vi var glada att allt var packat i vattentäta väskor och Teva-sandaler och ficklampor kom väl till pass. Vi använde också myggmedel och vodka, skönt att skölja av småsår med något rent. Toalettpapper är bra att ta med om man använder sådant, hur de som bor på ställena använder vattentunna och skopa för att hålla sig rena har vi inte klurat ut än. Handsprit kan ersätta vodka utvärtes. Thaiskynken att lägga om kudden som inte hade nybytt kuddvar kändes fräscht. Hade det varit två sekunder mer sol än vad vi fick hade vi inte klarat oss utan solskyddsfaktor.

Vi åt malariatabletter där och gör det fortfarande, inga hallucinationer men magen i olag. Möjligen fick George något myggbett men flitigt användande av myggmedel och ont om myggor gjorde att malariamedicin kändes överflödig. Hör med vaccinationscentral.

Kläder halvlånga byxor, linne samt en bomullströja kändes bra. Regnskynke fick vi från hotellet.

Chiang Dao Nest hittade vi på nätet på www.chiangdaonest.com. Vi blev hämtade på vårt hotell i Chiang Mai och efter ca 1,5 timme i songthaew blev vi väl mottagna av Poh, som skojar till det på bilden. Vi bodde i enkla stugor med toalett och dusch till varje stuga, myggnät och fläkt gjorde att det var så svalt på natten att täcke behövdes. Underbara gröna omgivningar, tyst och fint. Chiang Dao Nest har mycket fint västerländskt kök och vi åt mycket gott båda kvällarna vi var där och fick hembakat bröd till frukost.

När vi kom tog vi thailändsk massage två timmar för en struntsumma och vi var mycket nöjda, massagen var alldeles utmärkt.

Kan varmt rekommendera Chiang Dao Nest, de jobbade hårt för att vi skulle bli nöjda och trots läget mitt ute i nästan ingenting lyckades de hålla bra kvalitet på allt.

När det var dags att åka till flygplatsen ombesörjdes även detta och resväskorna fick ju väl plats i bilen tillsammans med oss.

På berget Doi Suthep ligger ett av Thailands heligaste tempel. I början av de 309 trappstegen upp till templet trängs försäljare. Det lär även finnas en linbana upp mot toppen men den såg vi inte och det var inte särskilt ansträngande att ta trappvägen upp trots värmen. Berget är drygt 1.600 m ö h och utsikten över Chiang Mai fin. Det är bara en kort resa med tuktuk eller bil från Chiang Mai och hela utflykten tar bara några timmar men är lite lagom sådär när man har semester.

George deltog i klättring även den bokad via www.mychiangmaitour.com. Blev hämtad på hotellet vid 8 på morgonen och returnerad runt 17, trött men glad och nöjd, klättringen var bra. Han blev erbjuden gratis klättring dagen efter men då hade vi annat för oss.

George har själv tagit klätterbilderna här på bloggen.

Vi kom lagom till söndagsmarknaden som ligger i fyrkanten innanför vallgravarna. Det finns mycket hantverk och många marknader i Thailands näst största stad. Bland annat tillverkas silver, siden, andra textilier och träsniderier här och det går bra att besöka fabriker, det gjorde vi dock inte. Priserna är betydligt lägre än i Bangkok och på Phuket. Nattmarknaden är i storlek med Chatuchak i Bangkok och innehåller det mesta för den som orkar och har lust.

Chiang Mai har ca 300 tempel och det känns som om det finns ett i varje gathörn.

Staden har ungefär 170 tusen invånare och atmosfären är lugnt avspänd och småstadsaktig. Vi promenerade nästan överallt utan problem.

Vi tillbringade 3,5 dagar i staden och tyckte att det var fullt tillräckligt för både shopping, plånbok och sightseeing.

Första natten som George sover ordentligt vilket betyder att jag också gör det och därmed vaknar tidigt. Strax efter klockan sex på morgonen sitter jag här på altanen i 27 graders värme och tittar ut över gräsmattan och de morgontidiga stararna eller vad det kan vara för en skönsjungande fågel. Internet lyser med sin frånvaro men vad vi förstår fungerar vår anslutning men någonting är fel senare i skedet. Det betyder att vi borde åka till Internetaffären eller liknande men vi har istället bestämt oss för att vara frånkopplade och ha semester. Sms till nära och kära fungerar utmärkt och igår på Fars födelsedag kostade vi t o m på oss ett telefonsamtal.

Strömmen har gått vid ett par tillfällen och idag har vi planerat strömavbrott mellan kl 9 och 15. Under denna tid kan vi inte heller få vatten eftersom brunnen är beroende av el. Känns som en ganska lång tid men vi beslutade trots det att inte bry oss något nämnvärt, vatten kan tas i poolen om vi behöver spola på toaletten och resten får helt enkelt bli som det blir.

Finns fyra hundar på området nu. Kärt återseende med Snusan men annars känns det som om hundkvoten definitivt är fylld.

För lite vind idag, ingen kitesurfing, istället ska vi hälsa på bekanta från Australien ikväll.

Vi hamnade på www.kitesurfthailand.com som finns vid Nai Yang och Chalong här på Phuket. Vinden för kitesurfing är bäst under vår sommartid och man ser inte kitesurfare vid jultid på Nai Yang. Betalning per timme varje dag efter lektionens slut, juli 2013 1.600 THB per timme med privat instruktör. 5-10 timmars instruktion behövs.

All utrustning lånas och ingår i priset ovan, bland annat skärm, gördel, flytväst, hjälm och skor. Klädsel badshorts och nyinköpt långärmad polotröja i lämpligt material alternativt våtdräkt. Solskyddsfaktor inte att förglömma.

Det är ganska mycket teori att ta till sig och utbildningen följer ett i förväg uppgjort schema. Skönt att veta eftersom det surfas friskt mitt bland (fåtal) badande och man undrar hur det kommer sig att inte skärmarna trasslar in sig i varandra när de surfar så nära varandra.

Finns  både västerländska, thailändska och i Georges fall kinesisk instruktör. Alla instruktörer är IKO-utbildade (International Kiteboarding Organization).

Efter fullgjord utbildning finns möjlighet att hyra utrustning per timme eller dag, dagshyra för allt ca 3.500 THB. Att köpa en egen skärm kostar över 40.000 THB och då saknas möjligheten att byta till annan skärm vid olika väderförhållanden samt tillkommer bräda och övrig utrustning.

Carin och jag tog oss till blomsteraffären vid Ban Pae Waterfall och fyllde på förrådet med orkidéer, doftande jasmin och en klart lysande rosa bougainvilla. Altanen blev hemtrevlig till priset av en bukett blommor hemma.

Att få upp George var inte lätt, inte ens med kitesurfing som lockbete. Till slut gick det och efter kombinerad frukost och lunch var det dags för ännu en lektion med Fu. Denna gång tillbringade de 1,5 timmar stående i vattnet med en skärm. Vissa språkproblem existerar, tillstod Fu. Både George och Fu pratar bra engelska, Fu är nu australiensisk medborgare. Att förstå hennes snabba australiensiska accent med kinesisk brytning och facktermer är kanske ändå inte helt lätt. Säkert väl så lärorikt som kitesurfingen dock och är man motiverad fungerar det mesta.

Snabbt uppbrott från stranden och en tur hemom för dusch och sedan körning i värsta trafiken till Jim Thompson outlet (se fakta Thailand Shopping Phuket). Middag på koreansk-japansk restaurang på Central och lite shopping på det och sedan betydligt lugnare körning hem igen. En maskin tvätt på det så var torsdagen fulländad.

Temperaturer runt 27-30 grader, hittills ett fåtal regnskurar, molnigt och ganska rejäl vind. Bestämde oss för en tur till stranden, laddade med  handdukar, böcker, båda vanliga och ljudböcker. Favoritrestaurangen Savoey var öppen, för dyrt med semester, sade de. Ser att de förbättrat restaurangen ytterligare, nytt gjutet golv en bra bit ut på stranden och köket fint sedan de gjorde om för något år sedan. Kärt återseende och god mat även om de lite besviket konstaterade att vi bara var tre personer denna gång.

Nai Yang är en underbar strand, lite ruffig och egensinnig och inte helt nerlusad med turister. Frågade om det fanns solstolar till oss men uthyrerskan sade helt enkelt nej. En rad med solstolar framme och hon tänkte inte plocka fram fler. Som tur var hade några turister fått nog och vi fick våra stolar. Relativt höga vågor, fåtal båtar men desto fler kitesurfare ute.

Efter ett par timmars lyssnande till Dan Browns nya hade George fått nog av att sitta på stranden. Gick med honom upp till kitesurfing-stället där han genast blev väl omhändertagen. Paul, från Australien, introducerade oss till sin kinesiska fru Fu som genast tog sig an George och introducerade honom i kitesurfingens grunder. Plötsligt lyste George som en sol och Carin och jag kunde lugnt ägna de närmaste timmarna åt våra böcker igen.

Efter ytterligare en timmes flyg mellan Bangkok och Phuket fick vi vår hyrbil. Först försökte biluthyraren lägga till en försäkring som vi redan tyckte ingick i priset men efter våra protester prutade de med sig själva så att priset blev riktigt rimligt, alla försäkringar ingår. 4.750 THB för 6 dagar, antar att de blåste stora uthyrningsbolaget så här lokalt eller så är det fortfarande vi som blir lurade fast jag har inte kommit på hur. Betydligt lägre än vårt förbeställda pris i alla fall.

Packade upp, sov faktiskt ett par timmar, det behövdes efter vår stökiga flygplansnatt. Sedan en tur till gamla Tesco för lunch och påfyllning av förråden, mycket vatten, iste och kallt kaffe samt ett och annat Tim Tam-kex.

Flyget till Bangkok var smockfullt och det var inte tal om att få något eget säte. Mindre plan än vanligt med Thai och det fanns ingen ”bula” att sukta efter. Jag var helt säker på att vi beställt direktflyg till Phuket från Köpenhamn så jag blev lite förvånad när det visade sig att vi skulle till Bangkok. Inte konstigt att planet var fullt, från Bangkok kan man ta sig till massor av intressanta platser i Asien och Australien också, för den delen.

Thai är pålitliga, bra underhållning och hyfsad mat. Planet fullt av stimmiga semesterfirare denna gång och någon lugn och ro ville inte infinna sig och inte mycket sömn heller. Knappt 11 timmar gick ändå ganska fort.