resmarie

 

 

Nästan framme i Phuket flög vi över Phangna bukten och jag kunde inte motstå att fotografera. Tyvärr är det fel årstid för båtutflykter, det är mycket vind och vattnen är oroliga, så det blir inga ö-besök denna gång.

Fantastiskt skönt att komma tillbaka till Phuket och all vardagslyx som finns här.

 

 

Precis när vi kom iland började regnet och det forsade ner. Carin och jag satt inne i pick-upen men George satt på flaket med guiderna. Vägen var nästan ofarbar, brant och eländig med stora fåror efter regn. Utan fyrhjulsdriven bil hade vi aldrig kommit fram.

Det var härligt att komma tillbaka till civilisationen i Chiang Dao Nest, dusch och hårtvätt fick oss till nya människor. Kläderna i resväskan var fuktiga och stank av flodvatten och lera. God mat och en riktig säng var inte heller illa.

 

 

Vi fick lunch här och utsikten över floden var fantastisk. Dock försvann människorna och vi lämnades ensamma med djuren. Den lilla kattungen var full med skabb och hade bara enstaka hårstrån, jag kunde inte låta bli att ge den av tonfisken som vi tyckte smaka jäst. Sedan kom fler katter och sedan kom några hundar som såg förfärliga ut. De ville gärna ha resterna av vår mat.

Så småningom kom flickan som såg ut att vara runt tjugo år tillbaka och samlade ihop våra fat. Utan att dölja något gick hon någon enstaka meter bort, samlade ihop det hon kunde använda sedan och lade i kylen (kyld med isbitar) och gav resterna till en liten flicka. Den lilla flickan lämnades sedan ensam att äta upp våra rester och därefter tog hundarna för sig från hennes tallrik efter några morranden.

Vi tyckte det var ren misär och väldigt otrevligt. Samtidigt var det ju bra att vi kom dit så att de fick några pengar överhuvudtaget. Vi köpte tre läsk och betalade för fyra, inga pengar för oss överhuvudtaget men kanske för dem. Pratade med Poh på Chiang Dao Nest om detta och hon sa att Lisu bara tog hand om barnen innan de kunde gå, sedan får de klara sig själva. Stämmer inte alls med min guidebok som säger att Lisu är mycket sociala. Vi såg inga tecken alls på det, inte ens när den lilla flickan fick Carins kakor log hon.

Det var oerhört skönt att ta sig från detta ställe och sätta sig på flotten igen.

 

 

Det blev ca 30 min vandring i djungeln och jag tror det var väldigt bra att den inte var längre även om det var skönt att röra sig efter allt stillasittande på flotten.

 

 

Vi hade följe med tre flottar ungdomar som lockade våra bambufarbröder till vattenkrig. Det blev ett väldigt bankande och skvättande. Vi var glada att vi hade små sitsar att sitta på till skillnad från övriga flottar där passagerarna satt direkt på flotten. Så blöta de måste blivit direkt…  Det var väldigt grönt runtomkring oss och för George blev det ett välkommet avbrott då han fick hjälpa till att staka flotten.

 

 

Den som hade räknat på den ursprungliga bron i detta lilla samhälle hade räknat alldeles fel eller så hade det hänt något annat. Vi bodde i en egen sovsal, Carin var inte helt nöjd med standarden och det är inte utan att hon kan ha rätt. Guiderna lagade god kvällsmat till oss med mat medhavd från Chiang Dao Nest och Carin och George red elefant.

Ingick egen hund i paketet som vaktade oss under natten och noga kontrollerade om några smulor föll från vårt bord.

På kvällen kom sex små flickor och ville sälja hantverk till oss. De kom inte från samma familj men hade läst engelska i skolan. Var det något vi ville köpa? Ja, vad gör man, det går ju inte att köpa från en? Naturligtvis köpte vi en sak av varje och blev således av med 700 THB, ca 150 kr, ett säkerligen välkommet tillskott till förhoppningsvis nya kläder eller liknande.

Människorna i byn verkade glada och frimodiga. Man vet inte varifrån Karen folket kommer men de vill gärna leva i samklang med naturen, många har blivit kristna. Det kom en tolk på kvällen och han presenterade sig mycket riktigt som kristen. Det fanns grisar, kor och vattenbufflar lite överallt och vi somnade strax efter åtta eftersom det var kolmörkt och vaknade när två ettriga tuppar började gala i olika tonart. Strax följde byns övriga tuppar efter.

 

 

Toaletterna såg ut ungefär som på bilden fast på de flesta fanns det vanliga höga toaletter, dock inte särskilt rena.

När vi först såg bambuflottarna blev vi lite matta. Vi visste då inte att vi skulle tillbringa ca 8 timmar totalt på dessa flottar. Man blev blöt om fötterna och ibland även om andra delar. Allt dricksvatten hade vi med oss men det gick att köpa läsk för ca 40 THB, dvs ca 10 kr, på de flesta ställen för den som ville.

Allt görs i floden. Fiske, kossornas och vattenbufflarnas toalettbesök, hårtvätt mm. Jag är så glad att vi inte behövde använda någon av broarna på bilderna.

Landskapet var till en början uppodlat. Första dagen startade vi i Muang Kong och åkte till PatekaoLam. Bambuflottarna var ganska tåliga och floden relativt lugn men på vissa ställen fick vi gå av och gå medan guiden och bambumannen tog flotten genom hinderna.

 

 

Ett kort stopp för fotografering.