Wadi Rum

En av de vackraste platser jag någonsin besökt.

Wadi Rum är ett skyddat ökenområde strax norr om Aqaba. Det går bra att ta sig med taxi eller egen bil till Visitor's Centre - kanske är du nöjd med att gå omkring här, titta på den fantastiska utsikten och Seven Pillars of Wisdom, ett berg uppkallat efter Lawrence of Arabia's bok? Det lär också finnas en film att se och så finns de eviga souvenirshopparna här. Lunchen god och toaletterna helt OK.

Därefter kan man transportera sig vidare in i öknen via kamel, häst, jeep eller till fots - att vandra här måste vara mycket udda, det gäller att ha gott om både vatten och tid. Är man intresserad av klättring går det bra att tillsammans med guide bestiga något av bergen i området.

Vi hoppade på en jeep-tur, träffade en beduin på plats, ingen förbokning vilket fungerade utmärkt. Han körde oss till Rum village, tja, stad och stad, en samling hus i samma färg som öknen. Där bytte vi chaufför (han hade många bröder men familjerna har ju många barn så det var kanske sant) och bil, från stängd bil med sandstänkta rutor till öppen jeep. Vi valde en relativt lång tur och eftersom turen inkluderade stopp på naturskönt ställe vid solnedgång var den stackars chauffören tämligen stressad och körde så att inälvor och även ytligt sittande delar (finns många sådana uppenbarligen) skumpade runt alldeles kolossalt. Visst finns det en bantningsmetod som innehåller vibrationsplattor - en vindil i jämförelse med detta.

Vi besökte Lawrence of Arabias källa, en sanddyn, en klyfta, en klippa med inskriptioner, en stenbro, ja, en massa olika ställen. Vi hann i tid till solnedgången och platsen var verkligen väl vald! Se bilder under "Bilder Jordanien".

Vad var det då som var så vackert? Den vidsträckta öknen, avbruten av höga klippor som reste sig rakt upp. Tystnaden och oändligheten. Solen som sjönk längs turen och färgade öknen först gul, sedan gyllene och till sist rosaröd. Tidlösheten.

Efter vår omtumlande tur genom landskapet avslutades färden i ett beduinläger precis intill en klippa, som enligt vår guide var lika hög som ett 36-våningshus. Ekot studsade. Mörkret faller tidigt, vid 17-tiden, och vi bjöds på sött, starkt te intill en lägereld. Ett amerikanskt par skulle tillbringa natten i beduinlägret, i egen del av "tältet" (avlång "byggnad" av ett slags mattor av gethår). När kycklingen började bli klar lämnade vi och taxichauffören, som var med på hela turen, lägret och tog oss tillbaka till taxin och vidare hem. En natt under oändlig stjärnhimmel i öknen blir förhoppningsvis verklighet en annan gång.

Jeepturen ordnades av www.wadirumtours.com, direkt mail [email protected], mailar ni via hemsidan går mailen om en kille som handhar densamma. Lämnar inga garantier, fungerade för oss.

Det finns möjlighet att se en del djur om man färdas i långsammare takt än vad vi gjorde. Diverse smådjur, harar, rävar m fl, arabisk sandkatt, gaseller, och flera olika sorters fåglar. Det lär även finnas fossiler att beskåda.

Vi var också i Wadi Rum på beduinfest en kväll, även härifrån finns bilder. Får och kyckling tillagade i flera timmar nedgrävda i sanden, serverades med olika röror och grönsaker, mycket gott. Underhållning av magdansös (var väl sådär men jag tillhör väl inte rätt halva av mänskligheten) och kamel (ridning för den som ville).

Petra var oerhört häftigt men det är nog vår tur till öknen som stannar längst i hjärtat, kanske för att den delvis var oplanerad och kändes mer genuin än turistmagneten. Därmed inte sagt att den är att föredra men åker man så långt kanske det finns tid för båda?






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0