Naturhistoriska och The Met
Kostade på oss en taxi till Naturhistoriska. Taxichauffören kom från Sydkorea och var väldigt rar men hade svårt att skilja på Sverige och Schweiz. Artig var han, konstaterade att nummer ett i matväg var den amerikanska, nummer två den svenska och nummer tre den sydkoreanska. När han släppte av oss önskade han oss en trevlig stund på Naturhistoriska Museet och en trygg hemresa och jag önskade honom all lycka med sina döttrar. Kändes bekvämt med den asiatiska inställningen till saker och ting.
Taxichauffören hade stått fem timmar i bensinkö på morgonen. Vi förstod plötsligt att den konstiga tvåfiliga kön på gatan utanför vårt fönster är kö till bensinstationen ett kvarter bort.
Naturhistoriska var populärt hos sönerna, i synnerhet hos George. Jag blev helstressad av ett superstort museum, en IMAX-film och en stor shop på alldeles för lite tid. Alla verkade dock nöjda när vi gick därifrån.
Tomatsoppa till alla på Lincoln Centre var OK. Därefter gick killarna hem och Mor o jag gick till the Met o drack varsitt glas champagne. Det var nog inget klokt beslut, för både shopping och museibesök och sedan dricka och värme på det så blev man lite trött i ögonen. Hoppsan.
Vi blev inte så imponerade av själva byggnaden, det såg ut som vilken opera som helst. Föreställningen var emellertid fantastisk. Mjuka, fina röster, en fantastisk kör och ibland över hundra personer på scenen samtidigt. Scenografi och kostymer alldeles otroliga. I andra akten fanns ett kinesiskt tempel i guld och kostymer i allt från mörkt guldbrunt till det blekaste gula. Den kalla Turandot i isblått. I slutscenen regnade guld över scenen och kören viftade med näsdukar i olika färger, kanske ingen bra beskrivning men det var verkligen elegant och påkostat. Hemskt kul att vi kom hit, kanske tur att det inte blev i tisdags, då hade vi kanske sovit oss igenom hela föreställningen pga jetlag.
Fick ingen taxi hem utan gick 20 kvarter hem till sovande söner. Snart dags att ställa om tiden till andra hållet igen.
Taxichauffören hade stått fem timmar i bensinkö på morgonen. Vi förstod plötsligt att den konstiga tvåfiliga kön på gatan utanför vårt fönster är kö till bensinstationen ett kvarter bort.
Naturhistoriska var populärt hos sönerna, i synnerhet hos George. Jag blev helstressad av ett superstort museum, en IMAX-film och en stor shop på alldeles för lite tid. Alla verkade dock nöjda när vi gick därifrån.
Tomatsoppa till alla på Lincoln Centre var OK. Därefter gick killarna hem och Mor o jag gick till the Met o drack varsitt glas champagne. Det var nog inget klokt beslut, för både shopping och museibesök och sedan dricka och värme på det så blev man lite trött i ögonen. Hoppsan.
Vi blev inte så imponerade av själva byggnaden, det såg ut som vilken opera som helst. Föreställningen var emellertid fantastisk. Mjuka, fina röster, en fantastisk kör och ibland över hundra personer på scenen samtidigt. Scenografi och kostymer alldeles otroliga. I andra akten fanns ett kinesiskt tempel i guld och kostymer i allt från mörkt guldbrunt till det blekaste gula. Den kalla Turandot i isblått. I slutscenen regnade guld över scenen och kören viftade med näsdukar i olika färger, kanske ingen bra beskrivning men det var verkligen elegant och påkostat. Hemskt kul att vi kom hit, kanske tur att det inte blev i tisdags, då hade vi kanske sovit oss igenom hela föreställningen pga jetlag.
Fick ingen taxi hem utan gick 20 kvarter hem till sovande söner. Snart dags att ställa om tiden till andra hållet igen.
Kommentarer
Trackback
