Fakta Khao Sok

Khao Sok är en av thailands nationalparker, beläget på fastlandet mellan Khao Lak och Suratthani, ca 170 km från Phuket. Det går bussar dit men vi valde att köra dit i egen bil, så länge man tar det lugnt och försiktigt går det utmärkt. Vägarna är bäst på Phuket och smalnar av allteftersom men är hela tiden av acceptabel standard. 


Vid vägmärke 109 går en ca 1,5 km lång väg in mot nationalparken (där stannar även bussen). Det finns ett antal olika boenden, vi valde Morning Mist Resort, dels för att det fanns ledig plats, dels för att det hade pool. Trevligt hotell, Nid var bra att ha att göra med och hjälpte oss med bokningar av utflykter mm. Se www.morningmistresort.com eller sök på Khao Sok för att hitta fler hotell. Bilder från vårt ställe finns under Bilder Thailand till höger.


Khao Sok är en del av karstbergsbältet som gör i sydostasien och har några av de högsta topparna på 960 m.ö.h.  Området är till stora delar täckt av regnskog, en rest av en 160 miljoner gammal ekosystem, dvs en av världens äldsta regnskogar. Här finns flera vattenfall och grottor.


Man vet inte riktigt hur länge människan har bott här eftersom inga utgrävningar har gjorts.  Under 1800-talet började man odla upp jorden och fälla djuren som byte. Denna utveckling stoppades av en dödlig epidemi i mitten av 1940-talet då alla utom 8 personer dog. Därefter kom timmermän och gruvdrift som ville utvinna tenn och andra mineraler. I slutet av 1970-talet flydde studenter (kommunister), på kant med regeringen, till parken och all utvinning av naturrikedomar tog slut. Studenterna bodde bl a i den grotta vi besökte ända fram till början av 80-talet. För att inte röja var de var sköt de inga djur vilket har bidragit till att bevara djurlivet.


1980 blev Khao Sok nationalpark. Därefter bestämde man sig för att fördämma Pasaeng floden för att utvinna energi och ha en vattenreservoar för bl a turismen i söder, Rachabrapah Dam. Flera djurräddningsoperationer gjordes, kanske mer för att stilla samvetet än för att kunna påverka djurlivet.  De flesta inhemska fisksorter dog ut (nya sorter har planterats in) och t ex gibbonapor som inte vill korsa vattendrag fångades på nyblivna öar. Byar och tempel dränktes också i processen, många människor fick lämna sina hem och istället har de fått rätt att leva av bland annat turism i området.


I nationalparken finns till exempel tigrar (ser man inte ofta), näshornsfåglar (såg vi), örnar och många andra fåglar, elefanter, gibbonapor (hörde vi, de sjunger på morgnarna), makakapor, vildsvin, ormar, spindlar och insekter, tapir, olika sorters gliddjur m m. En av världens största blommor, rafflesian, växer här. Det finns flera inhemska palmer, olika tropiska träd, epifyter (ormbunkar som växer uppe i träden), vild ingefära (luktar gudomligt), rotting (har ett armband tillverkat av guiden i rotting på armen), lianer, bambu, olika frukter, tillsammans en otrolig grönska, ännu ej helt kartlagd men mycket vacker.


Regnperiod mellan juni-november, torr period mellan december-maj. Det är mindre blodiglar under torrperioden och vackrare vattenfall när det regnar, bara att välja. Vi var där i december 2010. Blodiglar är inte farliga och för ingen smitta med sig. Det finns inte parasiter eller andra otrevligheter i vattnet och det går bra att bada (naturligtvis inte dricka), det finns en ofarlig fisk som kan bitas. De flesta olyckor som händer i parken är antingen trafikolyckor (dock är trafik förbjuden) eller fall från vattenfall, ofta i berusat tillstånd. I boken Waterfalls & Gibbon Calls finns en lång lista på vad som kan vara farligt men iakttar man normal försiktighet så behöver man inte oroa sig, vilket Thom Henley också skriver i sin bok. Vi kunde dock inte göra den planerade turen rakt genom en grotta eftersom det regnat dagen innan och det kan vara förenat med livsfara att befinna sig i grottor i samband med en eventuell störtflod.


Det finns flera olika typer av aktiviteter att välja på. Vi åkte kanot längs floden, gjorde en heldags djungeltrekking samt en utflykt till Cheow Lan Reservoir med övernattning, trekking och diverse utflykter. Vi hoppade över att glida nerför Sok River i gummidäck vilket såg trevligt ut men ganska svalt och dessutom skulle göra det svårt att fotografera eftersom man ligger i vattnet hela tiden. Priser  december 2010 finns under Bilder Thailand. Nid på Morning Mist Resort fixade kontakter till alla turerna och bokade in oss på Plern Prai Raft House som vi gillade. Vi hade mycket trevliga guider men deras engelska kunde varit bättre.


Se gärna www.khaosok.com för mer info.

 


Kommentarer
Postat av: Michelle

Hej och tack för din intressanta blogg med mycket bra tips! Jag ska resa till Thailand i vinter och har blivit ganska avskrämd från att bada då man läst om parasiterna i sötvatten. Jag ser här att du skriver att vattnet i Khao Sok är fritt från parasiter, hur kommer det sig? Beror det på att det är ett vattenfall med rörligt vatten eller delen av landet? Finns det något bra ställe där man kan få reda på om sötvattnet är infekterat av parasiter?

Vore ju skönt att veta att man kan bada någonstans ;) kanske rent av i alla vattenfall?



/Michelle

2011-03-10 @ 14:23:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0