resmarie

Efter en härlig förmiddag i solen på altanen beställde vi bil och chaufför och åkte till Demnate, ca 1,5 timmars körning från Marrakech. Liten by mitt i bergen med absolut ingenting för oss. Vägen dit var bra och vidderna nästan oändliga med Atlasbergen mjukt böljande i bakgrunden. Jorden mörkröd, intensivt gröna fälten, sannolikt någon slags spannmål, berg, blå himmel och ulliga små fotogenique moln. Fårskockar vaktades mest av äldre och betet verkade vara bäst närmast vägen.

 

Från Demnate åkte vi ytterligare 6 km vidare mot en bro över en stor klyfta. Det blev fotografering och te i kyla på terassen, fliströjor kom väl till pass. Runt bron fanns lite mindre restauranger men det kändes som om the var tillräckligt och jag hade inte velat planera att inta någon större måltid där. Vi hade fyra brödkakor som inhandlats till det facila priset av fem kronor för alla fyra med oss, det räckte.

 

Chauffören var trevlig och berättade en del om Marocko. I Marrakech bodde för några år sedan 1, 5 miljoner människor och befolkningen i Marocko uppgår till ca 33 miljoner. Den mesta elen kommer från vattenkraft men även solkraft börjar nyttjas. Tack vare Atlasbergen, som har snö och t o m skidlift, lider landet inte av brist på vatten. Vattenledningar ovan jord syntes på sina ställen runt fälten. 

 

Medellönen i Marrakech var enligt taxichauffören ca 2.200 dirham i månaden, ungefär lika mycket i svenska kronor. Man betalar ingen inkomstskatt men däremot betalar markägare någon slags miljöskatt. Chaufförens modersmål var arabiska, en dialekt som inte alltid är så lätt för andra araber att förstå, även om han förstår dem. Dessutom pratade han bra franska, vilket jag tyvärr inte gör, särskilt inte med marockansk brytning. Engelska med lite franska inslag fungerade bra, kanske inte just kring skattefrågor, dock.

 

Tillbaka i Marrakech blev vi avsläppta på Djema el Fna och åt på en restaurang med utsikt över torget som var fyllt av aktivitet. Kaffe på favoritstället vid kanten och sedan en tur i souken. Småkakor inhandlades och en tveksam hennamålning ritades på en hand, påminde mest om kamelbajs så den torkades snabbt av. Efter att ha tagit del av cirkusen runt torget var det dags för ytterligare en kväll på altanen, lite bekymrade är vi för hur vi ska hinna dricka upp vårt medtagna vin innan vi åker hem.